Jag hoppade till.

"Har dom hittat henne?" Sa jag surt.

"Vad vet ni om henne?"

Justin satte sig i en arg ställning.

"Ja, vi vet att hon har suttit i fängelse.." Svarade Leila.

"Kan jag få prata med henne?" Sa Justin, och tittade i golvet.

"Ja.. Det kan du. Bara det inte blir nån våld, lova det!" Sa Leila osäkert.

Justin vände blicken mot mig, och jag nickade.

"Nej. Inge våld." Svarade han.

"Nej. Inget våld." Svarade jag motvilligt.

Jag kunde ju inte slå en tjej, men jag ville..

 "Men media får inte bli indlandad!" Sa jag surt.

Här inne är hon." Sa polisen och visade mig till ett förhörsrum.

Och somsagt. Satt en kvinna med svart blänkande hår till axlarna, svarta höga klackskor och en tajt kort rosa klänning.

På näsan hade hon ett par små hlasögon, och en bok i handen. Som hon läste. Förstås.

Hon tittade upp när jag kom in i rummet.

"Hej Justin." Sa hon varmt.

Vart hade jag hört den rösten förut?

"Hej." Sa jag kallt, och kort.

Jag la armarna i kors.

"Varför gjorde du det?" Sa jag lika kallt.

"Men vad tror du lilla Justin gubben?" Svarade hon och la boken och glasögonen på bordet framför henne.

Jag bara stirrade på väggen, så hon antog nog att jag inte visste.

"Vem vill inte ha Bieber för sig själv?" Svarade hon hånande.

"Vem vill inte ha en bögbäver?"

Jag smällde näven i bordet, och ignorerade att hon kallade mig bögbäver.

"Du måste ha haft en annan andledning." Sa jag och stirrade på golvet.

"Lite kul får man väl ha i livet." Svarae hon, iskallt.

"Oja, det är ju jättekul att skjuta folk!" Svarade jag sarkastiskt och stirrade på henne.

"Den här konversationen leder oss ingenstans. Men om jag var du skulle jag leta efter.."

"Efter vem?" Sa jag surt.

"Chaz." Svarade hon.

"Min brorson. Du snodde hans tjej, jag har ingen stolthet." Svarade hon med ett elakt flin på dom rödmålade läpparna.

"varför sköt du inte mig bara?" Sa jag förvånat.

Chaz, var Chaz indblandad?

"Samma andledning som när Chaz slog Kiara i badrummet för första gången. Och förresten var jag kassörskan. Jag ville ju förstås att du skulle springa efter mig. Men nu var det lilla Michael som gjorde det." Svarade hon, med samma flin på läpparna.

Jg välte över stolen, rusade ut ur rummet och körde till sjukhuset igen.

Kiara hade sommnat, och Mikey o Leila hade åkt tillbaka till strandstugorna.

Kiara vaknade med ett ryck när jag kom in.

"Hur gick det?" Sa hon yrvaket.

Jag stirrade ner på golvet.

"Ja jo.." Sa jag osäkert.

"Jag har bandage nu. Och jag ska ha kryckor." Sa hon och nickade mot ett par blåa kryckor i hörnet av rummet.

"Kan du ge mig dom?"

Jag räckte över kryckorna och hon ställde sig vingligt upp.

"Har jag gjort något? Sa hon något om mig?" Sa Kiara trött och ledsamt.

Jag mötte hennes blick.

"Nej inte du.." Sa jag och log, och tog henne på axeln.

Jag kysste henne.

"Jag är glad att du är okej."

----------------------------------------------------------

oj, det var spännande!

Imorgon kommer ett nytt kapitel ;)

KOMENTERA!!!!!!!!!!!

Hej! Det blev lite försenad.. hehe.. och så blir det nog nåra gånger! Men nu kommer ett extra långt kapitel ;)

Fortfarande Justins perspektiv..

"Jag går till cafeterian och köper lite vatten. Vill du ha nåt?" Sa Kiara efter en lång stund på stranden.

"Nej det är okej." Sa jag och log.

"Vart är Mikey och Kiara? Dom försvann bara efter en timme på stranden." Sa Kiara oroligt.

"Det är ingen fara. Dom gick på en dejt.. Till en resturang i stan. Dom kommer ikväll." Sa jag.

Hon gav mig en nick, och en puss och gick till cafeterian.

-

Hon har inte kommit på en timme, och caferian ligger fem minuter härifrån. Nu börjar jag bli orolig!

En ambulans siren hördes i fjärran.

"KIARA!" Skrek jag rakt ut.

"VART ÄR KIARA?" Sa jag när jag stormade in på cafeterian.

"Är hon din flickvän/syster?" Sa kassörskan och kom fram till mig. Hon såg orolig ut.

"Flickvän.." Mumlade jag, och började rodna.

"Vart är hon?"

"Jag har tyvärr..dåliga..nyheter. Hon fick en kula i benet. Men hon kommer klara sig, det försäkrar jag!" Kssörskan log ett nervöst leende mot mig.

Hon märkte väl att jag var Justin Bieber.

Där låg min tjej på en bår på väg in till ambulansen.

"Kiara!" Ropade jag.

Jag sprang till båren och berättade för ambulansens chauffören att det var min flickvän, och att jag måste åka med.

Jag gick till cafeterian för att köpa en flaska bubbelvatten.

"Hej, en flaska bubblat vatten." Sa jag och log mot kassörskan.

Jag skulle precis ta emot flaskan, när jag kände en förfärlig smärta i vänsterbenet.

Jag skrek till och föll ner på golvet.

Allting blev helt svart.

-

"Hon börjar vakna nu!" Sa en glad, men orolig söt kanadenskisk röst.

"J-justin.." Stammade jag fram.

Han log mot mig.

Det kändes som att jag hade världenshuvudvärk i benet.

"M-mitt b-en.." Stammade jag fram.

Justin smekte mig på kinden.

"Aldrig igen.. Jag kommer aldrig släppa dig ur siktet." Mumlade Justin.

Jag log, men det såg mest ut som en grimas.

 "Jag stannar vid din sida förevigt baby."

"Jag älskar dig." Viskade jag.

Justin kysste mig, medans han smekte min panna.

"Och jag dig."

Mikey kom instormande, med Leila i handen.

"Kiara, hur är det med dig?" Sa Mikey och kysste mig på pannan.

"Jag..mår l-lite bä-ättre.." Viskade jag fram.

"Kiara.." Sa Leila gråtfärdig och ställde sig bredvid mig.

Hon bara stirrade på mig, med blöta ögon. Men tillsist gav hon mig en försiktig kram. Sen en bamsekram.

"Hej L-leila.." Sa jag lite högre.

"Kommer du ihåg vad som hände?" Viskade hon.

"Kvinna..Lila byxor..Bakom mig.. Pistol.." Stammade jag fram.

Justin ställde sig bredvid mig högröd i ansiktet.

"Hade kvinnan svart kort hår och gröna ögon?" Viskade Justin rädd.

"Mhm.." Svarade jag.

"HON STÄDAR VÅRT RUM, JUST I DENNA STUND! JAG VISSTE VÄL ATT HON HÖLL I NÅT PISTOL LIKNANDE!" Skrek Justin.

"Jag åker dit, ring polisen!" Sa Mikey osäkert, och gick iväg.

Kiara började storgråta.

"Allt är mitt fel! Att jag finns. Jag förstör allt! Jag vet att ni inte vill vara kvar för mig." Sa jag och började gråta.

"Nejnej sötnos! Jag gör allt för dig, och jag finns vid din sida förevigt." Sa Leila tröstande.

Leila gick ut, så att Justin kunde vara själv med mig.

Han drog fram en stol, och satte sig bredvid mig.

Jag fortsatte att snyfta.

"Gråt inte min vackra prinsessa. Inget är ditt fel. Inget." Sa han och torkade bort mina tårar.

"Justin.." Sa Kiara, och tittade på mig, med sina klotrunda ögon.

"Visste du att du har världens vackraste ögon?" Sa Justin och log.

"Det har du med." Svarade jag, med ett leende.

Justin smekte mig på kinden med tummen.

Sen kysste han mig. Länge. Länge. Och jag njöt av varje sekund.

Sen lekte han med mitt hår.

"Ditt hår är så vackert." Sa han.

"Ditt med.." Sa jag och fnissade.

"Mitt gamla hår?" Sa han och tog sig på håret, och började flina.

"Min vackra prinsessa. Min ögonsten. Min rubin. Min diamant. Min smaragd."

"Hur ska jag kunna visa min kärlek lika mycket som du gör?" Sa jag, och vred mig i sängen så att jag tittade in i hans vackra ögon.

"Genom att finnas." Sa han och tittade mig rakt in i ögonen.

"Jag önskar att jag inte fanns.." Fnös jag osäkert.

"Baby.. Säg inte sånna saker. Du är mitt allt, och det vet du."

"Jag hoppas att du också vet att du är mitt allt. Även om jag inte alltid visar det. Jag..älskar dig."

"Förlåt att jag stör, men Mikey har kommit tillbaka nu! Dom har fångat Louise, som kvinnan heter!" Sa Leila, när hon stormade in.

------------------------------------------------------

Wow, dom har fångat kvinnan nu! Men hur kommer det gå med Kiaras ben? ;o

KOMENTERA!!!

När jag kommer hem kommer det ett till chapter!

Sen kanske jag gör en på kvällen med! Jag vill också tacka för den höga statistiken.

Nu måste jag till skolan. vi ses :)